Svensk skog

Gallring & gallringsekonomi

Lönsam gallring – gallra vid rätt tidpunkt

Gallring är både en skogsskötselåtgärd och ett ekonomiskt beslut. Frågan är inte bara om ett bestånd går att gallra, utan om det är rätt tidpunkt, vilken styrka som är lämplig och hur åtgärden påverkar beståndets fortsatta utveckling.

När ska man gallra skog?

Bedömningen bör utgå från det faktiska beståndet. Grundyta, övre höjd, diameter, trädslag, ståndortsindex och täthet ger viktig information om hur skogen utvecklas och hur stort utrymme som finns för ett gallringsuttag.

Två bestånd med samma ålder kan därför behöva behandlas helt olika. Rätt beslut kräver att man ser till beståndets struktur och inte bara till kalenderålder.

När är en gallring lönsam?

Gallringens ekonomi påverkas av både virkesvärde och kostnad. Ett uttag som ser stort ut i kubikmeter kan ändå ge ett svagt netto om medelstammen är låg eller om drivningsförhållandena är besvärliga.

  • möjligt volymuttag och gallringsstyrka
  • medelstam och antal stammar per producerad kubikmeter
  • sortimentsutfall och timmerandel
  • aktuella virkespriser
  • drivningskostnad, terräng och skotningsavstånd
  • beståndets fortsatta tillväxt efter gallringen
  • alternativet att vänta med åtgärden

Gallra nu eller vänta?

I vissa bestånd är gallringsbehovet tydligt. I andra är den viktigaste frågan om åtgärden bör göras nu eller om beståndet vinner på att utvecklas ytterligare.

En väntan kan ge grövre medelstam, lägre drivningskostnad per kubikmeter och ett annat sortimentsutfall. Samtidigt kan ett för tätt bestånd tappa stabilitet och diameterutveckling. Beslutet behöver därför väga skoglig utveckling mot ekonomi och risk.

Gallringsstyrka och grundyta

Efter gallringen behöver beståndet ha tillräcklig produktionsförmåga kvar samtidigt som de utvalda träden får bättre utrymme att utvecklas. Grundyta tillsammans med övre höjd är centrala mått för att bedöma beståndets position i en gallringsmall.

Jag hjälper till att bedöma ett rimligt uttag och att sätta det i relation till beståndets framtida utveckling – inte bara till hur mycket virke som går att ta ut idag.

Vad kostar en gallring?

Medelstammen är en av de viktigaste kostnadsdrivarna. Små träd innebär fler kranrörelser och fler stammar per producerad kubikmeter, vilket normalt ger högre drivningskostnad.

Även terräng, skotningsavstånd, uttagets storlek och maskinsystem påverkar kostnaden. Därför behöver gallringens ekonomi räknas på för det aktuella objektet.

Nästa steg

Vill du diskutera ett bestånd?

Har du en skogsbruksplan, grundyta, övre höjd eller andra beståndsuppgifter kan jag hjälpa dig att gå igenom alternativen och resonera kring om gallring är lämplig nu eller längre fram.