Kunskap bakom bedömningen
Att bedöma gallringsbehov med beståndsdata
En gallringskalkylator är ett sätt att strukturera de viktigaste mätvärdena innan beslut fattas i fält. Den ersätter inte en beståndsbeskrivning eller lokal bedömning, men gör det lättare att se hur täthet, höjd och produktionsförmåga förhåller sig till en gallringsmall.
När är det dags att gallra?
Gallringsbehovet bedöms inte enbart utifrån beståndets ålder. I gallringsmallen jämförs aktuell grundyta med beståndets övre höjd för valt trädslag, SI och region. När grundytan når gallringsfältets övre gräns kan en åtgärd vara aktuell. Ligger beståndet under fältet finns normalt inget mallbaserat uttag. Ett sent ingrepp i ett högt och tätt bestånd kan öka risken för vind- och snöskador, vilket gör stabiliteten viktig i den slutliga bedömningen.
Så mäter du grundyta och övre höjd
Grundyta anges i m² per hektar och skattas ofta med relaskop från flera representativa punkter. Undvik att bara mäta i ovanligt täta eller glesa delar. Övre höjd är medelhöjden för beståndets grövsta träd, normalt de 100 grövsta per hektar. Välj representativa huvudstammar och mät höjden noggrant. Små mätfel kan påverka vilken tvåmetersklass som används, så kalkylatorn visar vilken mallpunkt beräkningen har kopplats till.
Så fungerar gallringsmallen
Gallringsmallen har kurvor för när gallring kan påbörjas och vilken grundyta som bör stå kvar efter åtgärden. Ståndortsindex, SI, beskriver markens produktionsförmåga och anges som exempelvis T26 för tall eller G28 för gran. Vald region är betydelsefull eftersom mallvärdena skiljer mellan norra och södra Sverige. Verktyget använder närmaste publicerade höjd- och SI-klass. Där mallfält saknas lämnas rekommendationen tom i stället för att kurvor extrapoleras.
Första och andra gallring
Vid första gallring är medelstammen ofta liten och drivningskostnaden per m³fub därför relativt hög. Åtgärden formar samtidigt det framtida beståndet genom att ge utvalda huvudstammar mer utrymme. En andra gallring sker i ett grövre bestånd men måste vägas mot risken med sena ingrepp och alternativet att låta beståndet utvecklas mot slutavverkning. Tidigare gallringar är relevant bakgrund, men kalkylatorn rekonstruerar inte en fullständig skötselhistorik.
Gallringsstyrka, ekonomi och drivningskostnad
Gallringsstyrkan är uttagen grundyta i relation till grundytan före åtgärd. Ett stort uttag är inte automatiskt bättre: kvarvarande bestånd ska vara stabilt och ha tillräcklig produktionsförmåga. Ekonomin påverkas av såld volym, sortimentsutfall, lokala virkespriser och drivningskostnad. Kostnaden påverkas i sin tur av bland annat uttagets medelstam, underväxt och skotningsavstånd. Kalkylatorns netto är därför ett scenario utifrån angivna priser och kostnader, inte en offert.
Så tolkar du kalkylatorns resultat
Börja med beskedet om beståndet ligger i gallringsfältet och kontrollera därefter vald gallringsmall. Jämför möjlig uttagsvolym och kvarvarande grundyta med vad som är rimligt i fält. Medelstam, sortimentsandelar, drivningskostnad och netto visar hur inmatningen slår ekonomiskt. Prognosen kan användas för att jämföra gallring nu med att avvakta, men den fångar inte framtida skador, prisförändringar eller alla natur- och kulturhänsyn.
Exempel: Tall T26, södra Sverige, övre höjd 18 m och grundyta 28 m²/ha
Välj Tall, Södra Sverige och SI 26. Ange övre höjd 18 meter och grundyta 28 m²/ha samt beståndets övriga uppgifter. Diagrammet placerar den exakta mätpunkten mot T26-mallens kurvor. Kalkylatorn visar sedan om punkten ligger i gallringsfältet och, när underlaget medger det, möjligt uttag, målgrundyta, medelstam, drivningskostnad och ekonomiskt netto. Tolka resultaten tillsammans och kontrollera förutsättningarna i beståndet innan åtgärd.
Källor och metod
Mallgränserna bygger på digitaliserade gallringsmallar och beräkningarna använder bland annat Brandels volymfunktioner, skogliga bonitetsunderlag och kostnadsfunktioner från Skogforsk. Fullständiga länkar, modellavgränsningar och justerbara antaganden finns under fliken Antaganden & metod. Resultatet är ett planeringsunderlag och bör kombineras med aktuell inventering och skoglig sakkunskap.
Vanliga frågor om gallring
När ska man gallra?
Gallring blir aktuell när beståndets grundyta och övre höjd placerar det i gallringsfältet för rätt trädslag, ståndortsindex och region. Markförhållanden, stabilitet, skador och skogsägarens mål behöver också bedömas i fält.
Vad är grundyta?
Grundyta är summan av trädstammarnas tvärsnittsytor på 1,3 meters höjd, uttryckt i kvadratmeter per hektar. Måttet beskriver hur tätt beståndet är.
Hur mäter man grundyta?
Grundytan kan skattas med relaskop från flera representativa provpunkter. Räkna de träd som fyller relaskopets spalt och bilda ett medelvärde; kantträd räknas enligt vedertagen metodik.
Vad är övre höjd?
Övre höjd är medelhöjden för de grövsta träden i beståndet, normalt de 100 grövsta per hektar. Den används tillsammans med SI och grundyta i gallringsmallen.
Vad betyder ståndortsindex?
Ståndortsindex, SI, beskriver markens produktionsförmåga som förväntad övre höjd vid en bestämd referensålder. T26 betyder exempelvis tall med 26 meters övre höjd vid referensåldern.
Hur mycket bör man ta ut i en gallring?
Uttaget beror på grundytan före gallring och vald målgrundyta i gallringsmallen. Kalkylatorn visar ett möjligt uttag, men gallringsstyrkan måste även anpassas till stabilitet, trädslag, kvalitet och lokala förhållanden.
Vad påverkar drivningskostnaden?
Bland annat uttagets medelstam och volym, kvarvarande stamantal, underväxt, skotningsavstånd, maskinernas prestation och timkostnader påverkar drivningskostnaden.
Kan kalkylatorn användas för både tall och gran?
Ja. Verktyget har gallringsmallar för tall i norra och södra Sverige samt för gran inom de SI-intervall där publicerade mallvärden finns. Saknade mallvärden extrapoleras inte.